Reklam

Stadium kommer de närmsta dagarna att skicka ut en pressrelease att de ska ge bort saker till ungdomar. Detta på grund av att, som de säger, man vill bidra till friskare barn i skolan. Yeah, right! De vill helt enkelt att barnen ska marknadsföra deras produkter så att deras föräldrar väljer Stadium nästa gång de ska köpa skor och liknande till barnen.

Strunt samma i det. Det jag störde mig på här var det massutskick till bloggare som informationschefen, Sussi Calås-Jonsson, gjort. Detta har blivit ett allt vanligare sätt att försöka få bloggare att skriva om deras marknadsföring. Ingen dum tanke, och troligtvis kommer många bloggare att gå i fällan och skriva om det.

Jag har inga problem om företag skickar e-post direkt till mig i ett personligt brev, men i detta fall har informationschefen troligtvis bara googlat lite och lagt till massa bloggare på sin utskickslista. Detta är ingen bra marknadsföringsteknik vad gäller marknadsföring via bloggare. Istället ska man försöka få bloggarna att knyta en egen relation till deras pr-kampanjer och få dem att känna för företaget och inte som nu enbart få ett massutskick där de hoppas på gratisreklam.

Så min uppmaning blir således att köpa skor, bollar och andra sportartefakter på din lokala sportaffär och inte på Stadium. Och, Stadium, inga mer massutskick, tack!

Reklam är något vi alla på något sätt relaterar till. Vissa gillar medan vissa är bara alldeles för värdelösa. Ibland som nu stör man sig ganska mycket på en viss reklam, som jag gjort nu. Det är väl ingen som missat reklamen för gps:en Garmin. Det är en reklam som i början är helt ofattbar, man sitter bara som ett frågetecken efteråt och undrar vad den egentligen handlar om, samtidigt som låten fastnar i hjärnan.

Reklamen på engelska (där man kan uppfatta vad de säger)

Reklamen (den på svenska), som finns att se på deras hemsida, gör att man får en massa frågor. Först har de använt sig av den väldigt trallvänliga låten ”Carol of bells” sen får man följa en dam när hon julhandlar (eller vad hon gör?). De som gjort reklamen har översatt texten så att den passar in på reklamen. När nu Garmin lanseras i Sverige så har man valt att använda sig av samma reklamfilm och gjort en svensk text (jo, de sjunger faktiskt en låt – det är inte bar ljud!). Är det någon som har uppfattat några ord förutom “garming.se” i slutet?

Det är ju här problemen börjar dyka upp.

De som gjorde den svenska varianten glömde att man måste höra vad de sjunger för att förstå något, som det är nu så hör man inte ett ord vad de sjunger (det gör man i den engelska varianten). Det är också därför man bli helt ställd när kinesen kommer in och sjunger ”ding-dong ding-dong”. Varför, undrar man! Jag har kommit fram till att det enbart är för att man ska känna igen sig i låten, där ding-dong sjungs.

Det blir tydligt att det kan vara bra att ha olika reklam för olika kulturer, det är faktiskt skillnad på hur vi tolkar saker t.ex. mot vad tyskar eller amerikaner gör.

Eller så kan det helt enkelt vara så att reklamen är genialisk (eller ja orden jag söker kanske är bra)? Man får onekligen reklamlåten på hjärnan och man kommer på sig själv ibland med att gå och nynna på den. Och att få reklamlåtar på hjärnan är någon som tidigare gått hem. Alla kommer väl ihåg Imprenlåten där de slog alla försäljningsrekord. Tänk då att det är en hyfsat vanlig julsång i USA så där lär den bli ännu mer nynnad. Blir det så att folk får den på hjärnan så glömmer man säkert att själva filmen är kass.

Ett av de återkommande problemen som reklammakare måste brottas med är hur man ska få människors uppmärksamhet. På en hemsida går det att räkna antal klick eller antal sidvisningar vilket ger ett lite mer konkret tecken på att annonsen lockar människor. Även om reklamen på nätet ökar med väldig fart är ju fortfarande en stor del av reklamen på TV eller utomhus.

Eye-Tracking

I

novembernumret av “Newsweek”

kan man läsa en mycket intressant artikel om hur problemet med att veta om människor lägger märke till reklamen ska lösas. I Londons tunnelbana sätts ”media walls” upp där reklamen hela tiden kan ändras – lite som en jättestor TV-reklam.

Roel Vertegaal, professor i HCI, har utvecklat möjligheten att på ett längre avstånd notera ögonrörelsen på människor; ”eyebox2” kallas hans uppfinning och är tänkt att visa hur mycket och hur länge man tittar på en reklam. Som en bieffekt menar Vertegaal att det kommer att bli mycket trevligare för människor att kunna se på filmer istället för att som nu enbart titta på stillbilder. Frågan kanske snarare blir om detta istället kan stressa upp människor än mer? Att hela tiden bli visad reklamfilm kan man nog tröttna på ganska snabbt.

Dock ska det bli intressant att följa utvecklingen av detta. En stor fördel för dem som sysslar med reklam(film) är det i alla fall.

Detta är nya versionen av Lärarportalen som är Lärarsektionen vid Linköpings universitets webbplats. Den nuvarande hemsidan, som finns på www.l.stuff.liu.se, är i behov förnyelse både vad gäller utseende/layout och funktionalitet. Den nya sidan (som ni ser ovan) kommer framför allt ha en tydligare navigering likaså har jag lagt en nyhetsruta på framsidan där utskottens nyheter kommer att synas, något som inte visas tydligt på nuvarande hemsida.

Sidan, som fortfarande är i utvecklingsskedet, kommer förmodligen att komma upp nästa vecka eller veckan där på.

Se större bild på Flickr .

I dagens DN skriver de att det är många kommuner som satsar väldigt stora pengar i reklam, något som inte verkar funka enligt studier som Institutet för framtidsstudier gjort. Ofta gör kommunerna reklam för vacker natur och livskvalitet för att få människor att flytta till orten – visst känns det igen.

Jag tycker det är ett väldigt tydligt exempel på hur politiker låter någon reklambyrå göra ett sådant projekt och sedan inte allt analysera det efteråt.

- Många politiker vill inte riktigt veta att reklamen inte fungerar. Det är viktigare att vara handlingskraftig (Thomas Niedomsyl i artikeln).

Hur många människor flyttar till en ny stad bara för att man kanske får en bättre läge med villan, egentligen? Inga, så klart.

Hur man ska lägga upp sin reklam beror ju helt på vart kommunen ligger geografiskt. Men det första man bör göra reklam för är naturligtvis möjligheterna till jobb och studier; utan något av detta flyttar ingen människa. I stället bör man alltså satsa på att visa möjligheter till studier för barnen och möjligheten att få jobb – även om det kan vara svårare – kanske genom att visa vilka företag som finns på orten.

Varför inte låta medborgarna i kommun få hjälpa till och göra reklam i stället för en dyr reklambyrå? Det kan vara så enkelt som att starta en diskussion på kommunens webbplats och ställa den enkla frågan om vad som kan locka människor till kommunen.